Byta miljö för att kunna göra nya steg.

Kan man börja om sitt liv utan utan att förändra vanor, umgänge, bostad, miljö och sina tankar?

Det har jag både fundrat på mycket och även både stridit emot och samtidigt insett att jo så är det nog mer eller mindre.

Den du är eller har varit kan ibland ha vari så färgad av din omgivnings tankar och känslor att den du är med både tankar, prioritering, bosad och miljö grundar sig på deras bild av ett liv, inte ditt eget. Men du tror att det är du som vill alt, väljer och tycker samtidigt som du långt inne hela tiden känner en känsla av att inte vara tillfreds. Du bara gör men är inte riktigt där med hela din själ, och ibland kommer dom där tankarna om att du bara skulle vilja göra något helt annat som inte alls går i linje med det du gör idag. Men lika fort som tanken dyker upp slår du bort den eftersom den är galen och förresten är ju det inte du...

Det där är bara drömmar som inte tillhör dig.

Men så kommer en dag då saningen står öga mot öga med dig och du kan inte längre hitta förklaringar eller ursäkter. Du inser att du lever ett liv som du inte vill, ett liv som inte är byggt utifrån dig, men du vet samtidigt inte vem du är för din kärna är omringad av flera lager av skal som måste skalas av .

Vart börjar man?

Hur börjar man?

HUr vet jag?

Ja det är just det som är kampen ...att börja om, byta ut, pröva nytt. Allt för att hitta nya sidor hos dig som ger känslor och tankar som sakta men säkert för dig närmre dig själv. Men under resans gång känns det som ren tortyr för du har ingen aning om vad du håller på med och om det ens kommer att leda någonstans. OCh ibland behövs då ett miljöombyte eftersom det där inte finns någon eller något som drar dig tillbaka till gamla mönster. Du möter nya människor och utmaningar som också väcker nya sidor hos dig som till slut också förverkligar dig på nytt.

Men tyvärr är det många gånger så att när dett byte ska göras kommer många tveksamheter och omgivningen möter med motstånd som säger ; vad skulle kunna bli bättre eller finnas där som inte finns här.

Ja...inte vet jag.. just därför vill jag kolla upp det och inte döma ut det utan att sett de själv.

Jag vill ju veta, jag vill ju uppleva, lära mig, utvecklas och jag vill ge mig nya chanser och möjlighter, varför är det så fel att vilja ge sig själv en ärlig chans?

Varför är det så skamligt och svekfullt att lämna något eller någon för att vilja ta sig själv till en ny nivå , ett nytt tillstånd eller ett nytt liv?

Varför är det bättre att svika sig själv än någon annan, varför är jag själv alltid mindre värd än min omgivning?

OCh varför är jag ens e svikare för att jag vill leva ut min nyfikenhet?

OCh varför har det så stor betydelse vad andra anser om mina val, varför behöver´dom godkänna?

Är det dom som lever i min kropp 24 om dygnet, är det dom som vaknr med min kropp, är det som som bär på min kropp och är det dom som kommer att ligga en dag och fundera över vad jag har gjort med mitt liv?

Nej... men ändå är det dom som ska tala om för mig vad som är bäst för mig, och dessutom tillåter jagdet och tror att jag själv inte vet bättre om mig själv än dom.

Det är just det här som får oss att till slut tappa både livsglädje och livskraft, motivation, vilja och möjligheter.

Jag vill inte ha det så, för vad som händer är att till slut kommer vi att börja må dåigt och när vi gör det... ja d kan jag säga att dessa människor med sina fantastiska tips inte kommer att stå där och vara lika villiga att dela med sig av sig själv. Nä.. då har du blivit en konstig person, lite knäpp, lite knepig och genast står du där själv och undrar hur du ens kom dit. OCh vart finner du svaret? Ja one hos dig själv eftersom det är alla andra som tidigare gett dig alla svar på vem du är och vad du behöver och vill. Men dom står inte där längre, dom ville inte vara med längre när du inte följde den utstakade vägen.

Så ja.. det är bara att börja om utan dom och  nu börja lära om. Men kom ihåg när dom dyker ...glöm då inte att det inte är för att dom vill dig väl, eller för att dom vet vem du är. Utan det är bara föratt dom inte orkar ta hand om sig själva och när dom nu ser att du gör något nytt. Ja då blir det inte kul för då ställs deras livsval på sin spets. Att då våga och orka fortsätta kan vara väldigt tungt och svårt, då kan en ny miljö hjälpa oss att gå våran egna nya väg.