det är kaos i min kropp

Jag tänker väldigt mycket nu...ja det lät kankse konstigt...det är väl inget ovanligt för min del att jag tänker och funderar på livet. Men det jag menar är väl att jag reflekterar mer över livet, mig själv, mitt tillstånd, min häsa, min framtid ....ja allt.

Jag har under en längre tid kännt att det inte riktigt stämmer i kroppen, den vll liksom inte det jag vill, den orkar inte eller så läggaer den bara av helt plötsligt.

Jag känner min kropp väldigt väl och vet vad jag ofta behöver göra för att återhämta mig eller reparera, jag vet också när jag klivit över gränsen. Men nu är det som inget utav det stämmer, nu finns inga gränser, kraft, ork eller reson. Jag kan inte styra den, jag kan inte styra mig själv på något vis. Saker bara händer och sker, jag lever med min kropp utan att något sammarbete sker.

Så för några veckor sen så slog det till, jag kunde inte strta bilen, jag tappade känslen i händer och fötter och kunde bara inte röra mig. Min hjärna sa, men Malin kör då men min krpp satt fast. Några dagarsenare kom panik ångest attacken. I bilen utanför gymet, precis innan jag skulle kliva ut så var det som någon tröck ihop bröstkorgen på mig och jag fick inte luft. Spelade ingen roll hur mycket jag försökte md yogaandning, det här kunde jag inte styra. Det var fruktansvärt, efteråt kändes som att jag hade sprungit ett marathon, jag var helt slut.

Jag kände mig totalt utmattad, orkade inte stå upp, kunde inte ta mig till jobbet, kunde inte ens ta mig ut. Klarade inte av att höra ljud, se människor, vistas i miljöer där det kom intryck från flera håll. Jag kände mig galen, fatta ingenting.

Gick till doktorn och kollade prover och det visade sig att det var en hel del osm inte stämde.

För höga kalciumvärden i blodet, för låga kortisolvärden och järn samt lågt östrogen.

Dvs hela min hormonbalans är helt i kaos, vilket också skapar ett enda stort kaos i hela min kropp och sinne.

Varför är det så här? vet inte...

Kan vara binjurarna eller bisköldköteln som inte fungerar av olika skäl, kan vara knutor, canser, utmattning, jag vet ännu inte. Det enda jag vet är att jag inte mår bra. Dessutom fick jag i början på året veta att jag har en sjukdom som heter may turne syndrome. Eneklt förklarat ett stop i den djupa venen i ljumsken som i sin tur kan ge proppar. Vilket jag fick för 14 år sedan och efter det enorma åderbråck som jag opererat 2 ggr.

Ja...jag vet inte...jag orkar inte säga mer..eller vet inte vad jag ska säga mer än att det känns lite mycket. Jag gillar inte tt gnälla eller tycka synd om mig själv men just nu känner jag inte att livet ligger i mina händer och det gör mig otrygg. Jag kan inte göra något eller styra, jag kan bara leva i det och vänta på att få veta vad man kan göra åt allt. Och det här får mig att reflektera mycket över livet och allt livet har, livet kan ge och hur jag förvaltar min tid här.

Har jag hitills verkligen förvaltat min tid på jorden på bästa sätt för mig, har jag levt mitt liv fullt ut och skulle jag känna mg nöjd med de val jag hitills gjort om jag skulle dö nu.

Vad vill jag förändra och vad vill jag ha mer utav.

Vad är jag mest rädd för och varför är jag rädd för det?

Vad har jag att förlora på att ta ett annat kliv i livet eller gå en  ny väg jag inte känner till?

Hur vet jag vad jag ska göra i nästa steg och vad är nästa steg?

Ja ni märker att jag har en hel del frågor att besvara och jag ska försöka göra det framöver, ni får gärna hänga med.