En ny fas i helvetet
En dag till och inte känns det bättre...eller jo det kändes lite lättare men det krävdes inte mycket för att den energin skulle ta slut och ge en konstig, obehaglig och frustrerande trötthet .
Men det är annat som börjar kännas jobbigt och som jag inte tidigare tagit mig igenom, det är kroppens förändring. Dvs känslan i kroppen och känslan när jag a på min kropp, den känns inte längre fast, det känns pluffsig ....ja den är inte lika uttårkad kan man säga.
Så några kg vätska har jag väl lagt på mig, trosor sitter annorlunda, byxor ...ja jag vet inte...hur ska jag veta? hur ska jag vet vad som är normalt, sunt, precis som det ska...hur???
Jag har ju bara mina egna jämförelser som jag har skapat under flera år, mina känslor ...
Men har jag gått upp i fett eller är det bara den vätskan som kroppen behöver för att kunna ha en hormonell balans, vara återfuktad, dvs den vätska som behövs för att ha rätt mängd salter och mineraler...men trots att jag vet det teoretiskt så tvekar min lilla svaga och rädda sida, den som alltid är så hård, tveksam, rädd för att misslyckas, vara dålig, göra fel...ja den som hellre ligger i underkant än överkant.
Men jag vill verkligen inte följa den just nu, jag vill veta om det finns en annanväg som kan leda till ett annat resultat, ett annat liv och en annan kropp som jag kan tycka om, leva i och med och som fungerar, ger mig möjligheter och som är en del av mig.
Men flera ggr om dagen ställer jag mig fråga varför?varför?...jag vill så gärna ha svar på allt, även sånt som inte går att få svar på. Jag vill ha svar för att jag igentligen är så rädd för att känna och lita på det jag känner. Min första tanke som kommer upp är; hur ska jag fixa det här? Vad ska jag ändra på, vad ska jag dra ner på, vad ska jag lägga på? ja jag vrider och vänder och jo ja hittar svaren, det är samm som jag alltid hr haft och följt men som också har gett mig samma resultat och framtid. Men det är ju så skönt och tryggt för stunden, så är det bara. Det är skönt för stunden, avkopplande och rofyllt. Men sen, efter ja då är det ett helvete istället. Man kan säga att 1 tim paradis ger 23 tim helvete varje dygn, ändå väljer man det allt för ofta. Varför!!!
Men hur kan ett liv vända , och hur kan det förbli så för alltid?