En ny väg år 2012

Jag vet inte riktigt vad det är jag gör  just nu och vad det ska leda till eller sluta med. Det enda jag vet är att något större än jag själv säger att det här måste göras och att jag kommer att förstå varför. Men mina tankar far och flyger i mig, jag letar efter svaret och bekräftelsen, men finner ingenting. Jag känner mig bara annorlunda på något sätt, lite konstig men ändå väldigt lugn. Är det så här det känns när man lämnar över sig till något större som i en tro? Jag vet inte...

Jag har inte tränat p tre dagar nu och det är mycket för mig, jag har sovit länge på morgonen och det är "förbjudet" för mig. Min frukost och middag har jag ingen koll på . Det enda jag har gjort är att tagit en promenad, läst och gråtit. Min fysisk smärta går inte att beskriva, jag har tittat på mig själv i spegels med rädlsa för vad som ska visa sig, och jag har inte planerat någon mat alls under dagen.

Jag har vänt mitt liv ut och in, upp och ner men känner mig ändå på något konstigt sätt lugn.

Men jag vill absolut inte möta någon nu, jag behöver vara i fred. Det enda som skulle kännas skönt var om jag visste hur länge det är meningen att det här ska pågå, bara så jag vet hur länge jag måste stå ut.

FÖr just nu är det så här, just nu försöker jag arbeta på mitt nya jag för att jag vill komma framåt, jag vill utvecklas, jag vill få något nytt i mitt liv.

Men jag är så rädd stundtals, känner mig hotad, förvirrad, tom  och ensam. Men jag tror att om jag står kvar så kommer det att komma något gott...

Jag har ju prövat allt annat tänkbart för att komma ur allt det här men ändå aldrig nått ända fram. Det finns bara en väg att gå och jag kämpar allt jag kan på den vägen......