En strålande dag

03.01.2016 11:01

Ja då var det en ny dag på denna resa och idag så känner jag mig levande och hoppfylld... vilket är äldigt skönt och peppande.

Men mitt i allt det här tänker jag att jag måste vara helt galen på något sätt med tanke på hur mina dagar verkligen kantas av djupa dalar och höga berg. Den som läser det här måste bli helt förvirrad och nästan utmattad själv.

Kan ett liv verkligen se ut så här, kan dagar verkligen variera på det här sättet? ja tydligen för just så här är det på min insida, just sånna här svängningar genomgår jag. Det syns troligtvis inte så mycket på utsidan men det känns desto mer på insidan.

Det är ju helt ok när jag känner mig som idag, men när det är dagar som tidigare då vill jag helst gräva ner mig djupt någonstans.

Men samtidigt hoppas jag att jag med tiden kommer atthitta någon form av mellanläge där svängningarna inte är så enorma. Det är ju verkligen som att åka berg och dalbana i bara dom  värsta svängarna.

För mig handlar det mycket om att hålla mig på lagom nivå dessa dagar, att inte gå igång för hårt, för det är precis vad jag gör. Jag älskar att göra mycket, helst ha flera projekt åt gången och vara aktiv. Det ger mig kickar och får mig att känna mig levande men det tar också mycket energi som jag ofta inte ger tillbaka. Och efter allt tallande på resurser under alla år så faller jag pladask på en gång. OCh när jag gör det blir jag besviken, arg och ledsen och känner mig misslyckad för att jag inte hänger med som tidigare.


Jag kan inte påstå att jag trivs med min kropp eller utseende just nu, jag undviker spegel och helst tvättar jag mig inte heller med händerna utan hellre med en tvättsvamp. Jag vet att det inte är hållbart men just nu får det vara så för mina känslor är inte logiska dom är förvridna och då måste jag hitta vägar som gör att jag håller mig på linan.

Det tar tydligen ca 10 v att återfå en balans i kroppen och under den tidengår det upp och ner, det känns bra ibland och förgävligt ibland. Man sväller, kissar, mår illa och är trött , irriterad och bara allmänt konstig i hela sig. Men håller man ut och inte värderar eller försöker fixa så blir det bättre än vad man kan tror. Så jag satsar på dom veckorna, just nu är 4 v gjorda så det är 6 v kvar där jag inte har kontroll utan behöver träna min acceptans.