jag vill så gärna komma fram...

ja några dagar har gått och jag har tagit mig igenom dagarna med blandade känslor, men fortfarande fast besluten om mitt mål. Huvudet försöker drilla med mig varje dag och förvilla mig, men jag håller fokus.

Igår var jag sjukligt trött, kunde inte hålla mig vaken, somnade kl sju och kom knappt upp i morse, har kännt mig väldigt tung i kroppen och bara väldigt svag. Men nu till kvällen har jag blivit piggare.

Jag känner mig starkare varje dag men ändå änglsig över att jag ska bli för själsäker och då tappa fokus och ha för hög tro på mig själv. Risken blir då att jag hamnar på fel väg- Jag tror vägen är lång innan jag är där, men jag tror också att det är viktigt att jag också ser glädje och stolthet i det jag hitills har lyckats med. För det går stunder då jag skulle kunna nita min man utan anledning. Känner mig bara väldigt lättirriterad och ilsken stundtals. Men det får vara så helt enkelt.

Jag vill så gärna komma fram den här gången....