Känslor jag upplevde när jag var som sjukast

Jag satt och tittade igenom min bok som jag skrev mycket i då jag mådde väldigt dåligt. Då fann jag några sidor där jag beskrev hur jag kände och tänkte när jag var hemma på besök under en helg då jag låg inne på Löwenströmska.När du läser kan du föreställa dig att det här är tankar och känslor som snurrar runt hela tiden från 5 på morgonen till läggdags utan en enda sek av tystnad. Så här pågick det i mitt huvud varje dag.

Det härliga är att dom finns inte längre, men när jag läser dom minns jag dom väl och all den ångest dom gav mig.

Jag måste utnyttja tiden

jag måste passa på att göra något nu när jag har tid

Jag vill gå ut och gå länge......

Jag kommer gärna med förslag på vad resten av familjen ska äta, jag vil bestämma vad dom ska äta

jag vill bestämma hur dukningen ser ut, jag vill ha kontroll , jag vill ha vissa tallrikar, bestick, glas osv jag vill att det ska står på ett visst sätt annars blir jag irriterad.

Jag stör mig på hur Anders ställer fam sakerna, det ser fult ut, han gör FEEEELLLLL.....

Tindra har spilt vid bordet flera gånger, det gör mig galen. dessutom klänger hon på mig, det ger mig en känsla av att bli kvävd.

jag hatar att lägga upp mat på tallriken, jag vill inte lägga upp så mycket som jag ska, jag vill ha mindre för det känns skönare och bättre.

Jag känner mig inte hungrig, jag vill strunta i att äta, tänk vad skönt att inte behöva stoppa något i munnen. Tänk att få bestämma själv, tänk att bara slippa fylla min kropp med skit.

Jag får ångest när jag känner mig mätt, jag känner mig svullen, knubbig, rund, oformad och slapp i huden.

jag måste bara bort, jag måste bara få springa lite, gå, göra något ...vad som helst bara jag inte behöver sitta ner och känna allt det här.

kanske jag ska möblera om, är inte inredningen tråkig, ful... ja ...det måste jag göra...förändra något...

Om jag bara sitter eller inte gör något och tiden bara går..tänk om jag då inte kommer att orka eller vilja göra något sen. Då kommer jag ju få massor att göra.

Fy vad äcklig jag känner mig, så mjuk och slapp

Jag vill inte känna mig så här, jag vill vara fast, känna mig stark.

Ja...jag vet att jag MÅSTE  gå upp i vikt, jag vet att jag kan göra det och se fin ut. Men känslan av att gå upp i vikt på kort tid  bara för att , det har jag svårt att acceptera och förlika mig med. Det känns obehagligt, onaturligt och fruktansvärt jobbigt.

Ibland känns det som att jag skulle behöva stanna inne på löwenströmska en hel vecka för att se om jag klarar en hel vecka utan frihet. Då vet jag ju om jag har vunnit, men jag måste ju också lära mig att göra det rätta beslutet själv utan regler.

Jag behöver våga gå upp i vikt och släppa kontrollen, utan att känna efter så mycket. Jag behöver trivas med mig själv i min kropp oavsett storlek. Jag behöver förlika mig med att under en kort period kommer kroppen se svullen ut för den repareras. Men det vara inte för evigt.

Tänk vad konstigt det är, jag vet allt och jag förstår allt men...jag vågar inte allt och det är därför jag inte kommer framåt.

Jag vet men jag är rädd, så rädd för allt som jag tror kan hända mig om jag släpper kontrollen.

Hur gör man då????