min största upplevelse

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om och det är nog för jag knappt är vid medvetande just nu, jag ligger fortfarande sjuk och känner nog allt mer en lite rastlöshet och oberhag av att det inte går över och att jag verkligen inte kan bemästra det.

Jag vill ännu inte använvända maten som tröst eller tillflykt...eller om vi säger så här tanken har,  dykt upp att om jag äter då slipper jag känna men ...nej...det går inte jag kan inte , jag får inte i mig så  mycket. Jag är för sjuk och jag vill inte stå inne på toaletten.

En sak som faktiskt kändes helt otrolig i går var det att vi åt middag på  kvällen, jag kände mig faktiskt lite bättre så jag fick då också lite aptit för mat iställert för bara frukt. 

Ja det fanns som sagt sallad, kycklign, pasta, bröd , ost och vitlöksås men jag kände redan innan att jag inte skulle klara av för tunga saker eftersom man bara inte är som man ska i magen och kroppen. 

Hur som helst så tog jag lite kyckling och sallad och halloumi. Tittade på brödet och rösten sa , ja men ta då, kom igen det är ju gott...lite vitlökssås oxå..

nej för om jag gör det kommer jag att må illa och dåligt och det räcker som det är och jag är inte sugen....

men ni vet den här malen rösten som säger ...ja men det är ju bara att spy upp det då....

i alla andra fall har jag alltid tagit något bara för att jag ska bevisa att jag kan, vilket jag ite har gjort för det enda jag har bevisat är att idioten fick sin vilja igenom att manipulera mig. Dessutom har jag nästan aldrig kunnat setat kvar vid bordet och det funnits mat kvar utan att äta upp allt.

Men igår så gjorde jag det, jag satt kvar, la besticken åt sidan, kände mig belåten och åt inte upp rester. Dessutom sa jag till mig själv att om jag är så himla sugen på en macka så kan jag ta den om 10 min så får vi se om suget är lika stort.

Icke sa nicke, det fanns varken intresse eller sug, det var bara ren djävulskap.

Den upplevelsen är nog den största hitills för mig...