Mot ungdomars psykiska ohälsa
12.05.2015 09:16
Jag skriver det här för att jag har ett brinnande HJÄRTA för alla våra ungdomar ute i Sverige.
Jag har själv varit ung, jag har själv mått psykiskt dåligt och jag har själv haft självskadebeteenden. Men framförallt har jag kännt mig vilsen, förvirrad och ensam. Jag har många gången önskat och behövt en hand, en famn och tillgänglighet till någon som velat lyssna en stund.
Jag vill belysa något VÄLDIGT VIKTIGT NU och jag önskar alla ni vuxna där ute kan ta er några få minuter av eran enormt stressade, pressade och upptagna tid att läsa detta och sända detta vidare till alla vuxna ni känner. För jag vill berätta något för er som jag tror att ni vet om men inte riktigt vet hur ni ska hantera.
Jag vänder mig till er som jobbar i skolor med våra ungdomar och som ser, hör och vet.
Jag vänder mig till alla er som driver friskvård på något sätt, som har ett brinnande intresse för människans välmående. Vad kan och vill ni göra i eran stad för våra ungdomar?
Jag vänder mig till alla föräldrar som också ser, hör. känner och har eller kommer att få ungdomar.
Jag vänder mig till er som har pengar, makt och en position som kan skapa förändring.
Vad vill ni, vad kan ni och vad gör ni idag för att motverka utvecklingen av våra ungas psykiska ohälsa?
Det här är något som berör oss alla och drabbar oss alla. Vi behöver alla bidra med det vi har och kan för att det ska fungera och hålla, ensam är inte starkast. Men det kräver vilja, tro, engagemang och samarbete. Stöd i form av personlig närvaro, pengar, tillgång till behandling, aktiviteter, bidrag, evenemang, ja listan kan göras lång men bara DU VET vad du har och kan bidra med som vuxen.
VÅGA VARA DEN DU ÄR!
MEN VEM fan ÄR JAG DÅ?
En kampanj för alla ungdomar på högstadiet och gymnasiet
Visste ni att andelen unga med psykiska problem som oro, ångest, nedstämdhet, huvudvärk, oro, trötthet, anspänning, värk och sömnsvårigheter nästan har trefaldigats sedan 90-talet. Psykisk ohälsa är det näst största folkhälsoproblemet enligt WHO.
Vi vet att antalet självmord, självskadebeteende, misshandel och missbruk både inom narkotika, alkohol och mat ökar hos våra ungdomar. Varje dag konstateras nya fall men där stannar det.
Sverige och de övriga nordiska länderna har ett bra världsfärdssystem där elevråden och ungdomsmottagningarna är de mest utvecklade i världen. Men den psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige är hög i jämförelse med andra länder.
VARFÖR ÄR DET SÅ OCH VAD GÖR VI ÅT DET?
Föräldrar separerar, vänner förändras och försvinner, kroppar utvecklas och utformas på olika sätt. Tillgång till yttre stimulans så som shopping, tv, dator, mat, alkohol och narkotika blir allt lättare medan stunder av gemenskap, närvaro, närhet, kommunikation och lyssnande blir allt mindre.
Vem ska dom vända sig till, vem ska dom fråga, få tips och råd av, förlita sig på, lätta sitt hjärta och tankar till? Det borde vara en vuxen men tyvärr blir dom allt färre pga att dom själva har fullt upp med att söka just sina egna svar på vem dom är och hur dom ska vara. Allt fler vuxna är idag vilsna, förvirrade och rädda för att vara sig själva. Resultatet blir fokus på yta med låg självkänsla. Idag går var och varannan vuxen till en livscoach, hälsovägledare, terapeut mm för att få hjälp och vägvisning mot ett liv med psykisk och fysisk balans. Men vart går våra barn och ungdomar?
Vad händer när vi vuxna inte själva vet hur vi ska leva ett balanserat liv? Vad blir vi för förebilder och vad kan vi förvänta oss av våra ungdomar?
Jag tror att det här är en stor del till den psykiska ohälsa bland unga som råder idag.
Genom att öppna upp dessa frågor kring tankar och känslor som hör livet och kriser till ger vi chansen till reflektion, disskusion, förståelse och frigörande av negativa tankar och känslor som skapar ångest, tvångstankar och depression.
Enlig skollagen har lärarna ett ansvar för elevens hälsa i skolan men vi kan ju konstatera att ansvaret och resultatet inte går i linje med vad vi skulle önska.
Jag tror detta beror på att lärarna varken har kapacitet, tid, ork eller tillräcklig kunskap att kunna möta varje elev i sin personliga utveckling och livskris (som är en ganska naturlig del då du går från barn till vuxen) samtidigt som dom ska utföra en skolplan med relativt höga krav och mål.
Dom ser och dom hör men kan inte göra något åt det vilket skapar mycket frustration och känsla av otillräcklighet, vilket i sin tur leder till ett ännu sämre arbetsklimat.
Att avlasta lärarna genom att införa en skolcoach, gruppseminarium och hälsofrämjande operatörer får eleverna tillgång till andra vuxna förebilder. Att ha en vägledare som kan stötta, uppmuntra, lyssna och förebygga. En plats där tankar, känslor, upplevelser och livssituation kan bli bemött.
Lärarna kan få vara lärare och finnas där med engagemang, glädje, motivation samt vilja och ork att lära ut till eleverna.
Det viktiga är att vi börjar fördela ut våra arbeten så att vi kan jobba med det vi kan, är bra på och vill, för då kommer också en sund och glädjande skol/arbetsmiljö uppstå.
Men det behöver finnas ett tydligt samarbete och även tillgångar. Vi kan inte längre bara säga att det finns men när det sen gäller så gör det inte det.
När en ungdom vänder sig till en vuxen måste det finnas tid, intressse och kunskap att kunna möta ungdomen just då, inte sen.
Sen kan innebära för sent vilket många gånger är nyckeln till den psykiska ohälsa som uppstår. Dom kan inte klara av dessa saker själva.
Varför ökar dessa siffror?
Enligt forskning beror dessa ökande siffror på två saker: att det finns en klar ökning av problem eller också att vi människor idag förväntas att må bra hela tiden. I dagens samhälle vill vi och förväntas vi må bra och vara på topp hela tiden.
Men jag vill också belysa några andra riskfaktorer som spelar in i våra ungdomars psykiska hälsa:
Skolan - Dåliga betyg, skolfrånvaro, ointresse för skolarbete samt dåligt skolklimat utgör en riskfaktor i skolan.
Närmiljön- Där menar man exempelvis bostadsområdet där ungdomen bor eller någon annanstans där de vistas mycket
Familj - Föräldrar och familj är den största risk - eller skyddsfaktorn så länge ett barn eller en ungdom bor hemma. Föräldrars bristande intresse, förmåga eller tillsyn över sina barn är en väldigt allvarlig riskfaktor. Det kan vara missbruk och/eller psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter, för sträng uppfostran eller inte är konsekventa mot den unges uppförande..
Ja som ni ser är det helt enkelt så att först när vi vuxna vågar ta oss i kragen, lyfta på huvudet och faca oss själva kan vi också vara med och förändra våra unga. För hur det än är så är det oss det handlar om i grund och botten. Dom är egentligen bara en spegelbild av våra egna val, beteenden och brister. Att lyfta blicken handlar inte om att värdera sig själv eller andra bra/dålig, utan det handlar bara om att med ärlighetet titta på sig själv och därifrån förändra på ett ödmjukt sätt.
Visste ni att:
Vi har något som heter Elevhälsan som enligt skolverket är ett nytt begrepp i skollagen.
Vilket innebär att det ska vara obligatoriskt i alla skolformer med en elevhälsa som arbetar hälsofrämjande och preventivt.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Men främst ska det vara förebyggande och hälsofrämjande. Man anser att detta är ett viktigt område att belysa eftersom det är i skolan som man på ett tidigt stadium kan upptäcka och även åtgärda eventuell problematik hos ungdomar
Jag undrar på vilket sätt skolorna arbetar med elevhälsa, hur kan man se det och hur prioriterat är det?
Det man kan se är att många skolor idag har mer insatser som ska fungera som en slags behandling för att kunna ta hand om problemet som redan uppstått. Men tyvärr är resurserna inte tillräckliga både vad gäller tid eller kunskap vilket leder till att allt fler går runt och mår dåligt utan att kunna få den hjälp dom behöver .
Det elevhälsan trycker på är att jobba preventivt, dvs man arbetar för att minska mängden riskfaktorer eller omfattningaen av dem.
Syftet med kampanjen?
Att sträcka ut en hand till alla ungdomar som finns och känner sig förvirrade, osäkra, oroliga och behöver få vägledning i och omkring livet.
Genom att sprida kunskap om psykisk ohälsa försöker projektet Våga vara dig själv - Men vem fan är jag? minska tabun kring psykisk ohälsa bland unga.
När jag pratar om att jobba hälsofrämjande och förebyggande med våra ungdomar tänker jag framförallt på att ta fram och belysa det friska och starka hos dom och använda det till att stärka det som fungerar mindre bra. Att skapa positiva tankar och strategier för dom som dom kan använda och luta sig emot när livets alla påfrestningar kommer, för det gör dom. Jag vill kunna se att det finns ett medvetet och genomtänkt arbetssätt på våra skolor som syftar till att öka elevhälsan och nu både stoppa och vända den onda spiral för våra ungdomars psykiska ohälsa.
Vad gör en coach för nytta hos en ungdom?
Den som blir coachad upplever en större medvetenhet om sina:
- värderingar
- tankar och tankesätt
- känslor
- önskningar/behov
- egenskaper
Den som blir coachd kommer bli bättre på att:
- Lyssna
- Ställa frågor
- Kommunicera
Vad är gruppseminarium?
Handlar om att lära sig kommunikation, medvetenhet om sig själv och att bli trygg i sig själv. Men också kunskap kring kriser, utveckling och allt som hör livsåskådning till..
Man jobbar med
Disskusioner kring:
tankar, känslor, behov och värderingar
Övningar i :
kommunikation, lyssnande, frågeställningar och värderingar
Man lär ungdomarna att bjuda på sig själva, lita på sig själva, våga utmana sig samt att bli medveten om sina inre negativa tankar om sig själva som man lär sig bli mer konstruktiv i.
Titlar som:
Varför just jag?
Du fattar ju ingenting
Allt känna är så jobbigt...
Jag vill ju, så varför gör jag inte?
Vem tror du att du är?
Empati
Höra eller lyssna
människosyn
Inre och yttre motivation
Våra behov
En bra relation
Mitt syfte:
Med coachning är att våra ungdomar ska ha chansen att kunna vända sig till någon vuxen och få vägledning inom allt som hör livet till.
Det är inte meningen att personen måste må dåligt, ha en diagnos eller vara i en kris. Syftet är att just lyfta dom små sakerna som sker "här & nu" i tid så att det inte blir så stora och djupa negativa känslor som till slut för med sig nedstämdhet, depression och allt som hör psykisk ohälsa till.
Med en skolcoach ska vara tillgången till en person som ungdomarna kan vända sig till som inte ger en negativ och medicinskt (sjukdomsinriktad) upplevelse som många hjälpande händer gör idag, så som kuratorer, psykologer, läkare, sjuksköterskor och andra instanser.
Att gå till en coach är något positivt, roligt, givande, lättsamt och stärkande. Dit går man och får hjälp med att komma framåt och få vägledning till sin framtid och självkänsla.
Hos coachen ställs inga diagnoser eller skrivs ut mediciner, här fokuseras det inte på det sjuka utan på det friska för att frigöra det sjuka.
Mitt mål med den här kampanjen:
Att öka medvetnehet hos våra ungdomar, att bygga tillbaka vikten och värdet av att kommunicra, dela med sig, lyssna på sig själv men också andra. Att skapa en inre trygghet som kan hjälpa dom i livet där påfrestningar och krav ställs och blir allt högre. Att förbättra sin självbild med att se sina förmågor och resurser vilket ger dom mod, styrka och kraft att ta sig igenom kriser, upplevelser och händelser som sker.
Men också hjälpa dom frigöra känslor och tankar som ger negativa upplevelser som sömnproblem, självskadebeteenden och depressioner.
Det största målet är att skapa en styrka att våga vara den man är och dessutom veta vem man är.
En skola som säger JA till kampanjen "VåGA VARA DEN DU ÄR- MEN VEM fan är jag då?"
KOMMER AKTIVT HA TILLGÅNG TILL :
En skolcoach
Diskussionsseminarium
Friskvårdsaktiviteter/behandlingar genom kontaktnät i närliggande område
Som hälsopedagog och samtalscoach inom psykosyntesen ser jag stora fördelar att införa en skolcoach och seminarium på skolan.