Tid för Tid

Ibland kan det bara kännas så sorgset inom mig utan att jag vet varför. Jag vill gärna veta varför jag känner som jag gör, antagligen för att jag vill få kontroll på mina känslor. Det gör att jag har svårt at bara acceptera känslan och vara i den, den är inte ok om det inte finns ett giltligt skäl. Man kan ju inte bara gå runt och känna en ledsamhet om inte något ledsamt har hänt...eller? Men saken är den att ju mer jag letar efter svar desto tyngre och obehagligare blir det, känslan växer och jag känner mig oduglig. Jag menar våra känslor är ju våra egna signaler som talar om för oss att det finns något inom oss som inte får komma fram eller levas ut. Mitt sätt är ofta att jag gör en massa saker för att undvika att sätta mig ner. För sätter jag mig så känns det så hemskt inombords och det gör mig rädd. Jag kan ibland tycka att det är så jobbigt att vara mig själv, för jag är så otroligt känslig. Jag känner så mycket, allt inom mig är såå mycket. Jag har aldrig någon gråzon. Vilket gör att jag tar in så mycket intryck och när jag upplever något kan det bli väldigt mäktigt. Och ibland hinner jag inte med att ta pauser  för reflektion och återhämtning och då faller jag platt. Och det kan göra mig så irriterad på mig själv att jag aldrig lär mig och fattar. 

Samtidigt som min känslighet gör mig väldigt inkännande och öppen mot andra och på så vis skapar empati kan den också röra runt i mig och aldrig ta slut. Tänk att det ofta är så att samtidigt som vi har en egenskap som ger oss framgång och glädje kan samma egenskap nästan ta livet av oss. Varför då... jo jag tror att det är för att vi låter den få styra vårat ego allt för mycket, vi blir beroende av ruset den ger och längtan efter mer blir så stark att vi inte hittar eller tänker att det kan finnas andra saker i livet som oxå kan ge den känslan.  Till slut lever vi för en sak och livet har helt plötsligt blivit väldigt smalt och instängt. Det som en gång gav energi tar nu bara energi istället.

Att veta när det är dax att backa är ett av livets ständiga jobb, och det kräver reflektion och stillsamhet emellanåt. Där tempot behöver dras ner och dom yttre intrycken minimeras. Där vi helt enkelt bara är med oss själva för en stund...

Idag är en sådan dag...