Vad är att vara vanlig?

Jag har förstått en sak med mig själv i alla fall, och det är att jag mår som bäst när jag får leva i friheten av skapandet. Där alla mina sinnen får leva ut och sammanföras till produkt, ett resultat eller en idé. Jag måste få vara fri i mitt skapande annars känner jag mig kvävd, instängd och förminskad.

Jag a så mycket äoctankar som jag behöver få ur mig och det gör jag på bästa sätt genom att skapa och vara kreativ. När det inte får finnas till då stannar allt inom mig och jag äts upp och blir ...ja tokig inom mig vilket gör mig konstig och helt oförstådd.

Jag måste få leva ut mitt liv på det här sättet annars kommer jag aldrig att överleva mitt liv.

Jag önskar ibland att jag var "vanlig", att jag trivdes och var nöjd med det fyrkantiga , enkla och förutsägbara livet där jag gick till mitt jobb mån-fre, hade samma arbetstider och visste precis vad jag skulle göra samma dag. Hade semester när alla andra har och åkte dit alla andra åker, men jag är inte så hur mycket jag än försöker.

Och jag ser absolut inte ner på dom som trivs med det, jag vill bara inte längre gå runt och pressa mig in i det för att känna mig "normal", vanlig eller accepterad. FÖr jag lever ut av andra saker i  livet så är det bara.

Jag har försökt i hela mitt liv att känna glädjen i att ha allt det där man ska ha, men ändå känner jag inte så...

Jag har drömmar, jag har visioner och jag viljan att låta Levdittliv bli något större och framgånsrikt.

Om jag inte förändrar nu kommer jag att gå under....