Varför pågår den här processen dag ut och dag in???

16.05.2015 10:49

Varför pågår den här jäkla processen dag ut och dag in?

Ja... det va väl en dum fråga som inte går att besvara. Men just nu känner jag mig så arg, så otroligt frustrerad, ilsken, skitarg, sur. 

Jag vill ingenting känns det som. Allt är tråkigt, alla är dumma i huvudet eller framförallt är jag så jävla dum i huvudet, korkad, osmart, idiot, feg jävel, trångsynt, osann, äcklig, svikare, jävla ego. Jag hatar mig själv för allt jag gör hela tiden, jag hatar mig själv för att jag har gått och trott en sak så länge. Att jag ens började att spy, hur fan kunde jag vara så jävla dum och tror att det skulle var en lösning, hur kunde jag ens  ta till det  och tro  att det var normalt och ok.

Att jag inte fatta att jag skulle bli fast. Och nu sitter jag här i den här jävla skiten och bara gör mig fulare för varje dag, spenderar alla pengar, slösar tid och bara är så jävla korkad. Nu sitter jag varje kväll och tror att det kommer att göra mig kväll fulländad. Det kommer att vara min  lyckliga stund, då blir jag glad , fri från verkligheten.

 Dumma jävel.. du vet ju att du inte ens tycker om att äta sent på kvällarna och att äta smör, godis och glass. Allt eller inget, vad är det för princip egentligen. Vem kom på den?

Hur många gånger ska du kliva på minan innan du fattar och gör annorlunda, och när hade du tänkt att ta dig i kragen och bli modig på riktigt och kankse gå ett annat håll oavsätt vad som sker. 

 

Just nu Malin är du bara en bluff, alla tror att du är så jävla frisk och bra men egentligen så håller du på med helt sjuka saker. Lyckan vara max i 1 timme . Välj annars att ha ett helvete i 1 timme och sen resten av tiden mår du bra. 

Vem har sagt att det är så jäkla roligt att tänka på mat och träning hela tiden, 24 timmar om dygnet?

Vem har sagt att mat är den enda vägen till lycka och glädje?

Jo alla tidningar, tv-program och sociala sammanhang.....

Kan jag inte få göra andra saker oxå? Jag tycker faktiskt om att rita, skapa, läsa och inreda.

Jag vill inte bara fika, äta, svälta, hetsäta, planera, tänka recept, baka, laga mat, tänka på mat. Jag är ingen jäkla soptunna där allt skit kastas.

 

Jag vill avsäga mig rollen som soptunna där alla rester hamnar, allt överblivit spill, allt extra. Bara för att jag kan göra mig av med det. 

Ja jag känner mig äcklig, föraktad, smutsig, ovärdig och oren av mig själv därför har jag också gjort mig till en soptunna utan lock där det bara är att häva in och sen kasta allt. 

Jag vill inte vara en soptipp, jag vill vara en blomstrande äng med färg, dofter och liv. En äng som får det renaste vattnet, och tid för blommning.

Lilla Main kan du inte komma fram så att jag kan hålla om dig, när du försvinner blir jag så frustrerad och arg, jag vet inte vad jag ska göra då. Vi behöver ta hand om varann du och jag för just nu står vi ensamma på varsin sida. Jag vill veta vad du känner även om det inte går i linje med vad jag helst önskade. Om du visar mig känslorna så ska jag försöka möta dig i dom och ta hand om dig. Blir jag arg så beror det på min robothjärna som hade tänkt sig annat. Vi behöver vara modiga nu, du lilla Malin och jag vuxna Malin